Hudsjukdomar

Hår och håravfall

Vilket förhållande har du till ditt hår? Hur kommer det sig att vi lägger ner massor av tid och pengar på något som vi klarar oss helt utan? Förklaringen kan nog finnas i vår livsstil och vilka signaler vi vill skicka ut. Visste du att håret faktiskt växer snabbare i ett varmt klimat? Det finns en teori om att behåringen under armarna och kring könsorgan är till för att dofterna ska attrahera en partner. Näshår och ögonfransar fyller en praktisk funktion och skyddar lungor och ögon. Håret på huvudet kan ge skydd mot solens strålar, men att vårt huvudhår växer snabbt och kan bli väldigt långt är ingen direkt funktion som vi är i behov av och skägget har vi heller ingen uppenbar praktisk nytta av, trots att skägg är ett populärt inslag hos män i alla åldrar idag. Lars Norlén är docent vid hu...

Maskiner säkrare än hudläkare på att ställa hudcancerdiagnos 

Kan artificiell intelligens utnyttjas i större utsträckning för att säkrare avgöra om en pigmentförändring är malign eller ofarlig? Det är i alla fall vad tyska forskare kommit fram till. Med hjälp av en så kallad maskin-inlärning, som används för att träna en dator, har forskare från Tyskland lyckats urskilja malignt melanom från ofarliga födelsemärken. Något som var möjligt då datorn lärde sig analysera över 100 000 bilder på både farliga och ofarliga hudförändringar. Därefter lät forskarna jämföra maskinens prestation med 58 internationella hudläkare och resultatet var tydligt – maskinen presterade bättre än läkarna. Maskinen identifierade både fler fall av hudcancer, samt feldiagnosticerade färre godartade förändringar, jämfört med hudläkarna. Detta rapporterar Vetenskapsradion. Result...

Många lider i det tysta av kraftiga svettningar

Drygt 5 procent av befolkningen lider av kraftiga svettningar. Många, särskilt män, drar sig från att söka vård och känner inte till vilka behandlingsalternativ de kan erbjudas. Det menar i alla fall forskare vid Umeå universitet, vilka skrivit en avhandling i ämnet.  Hyperhidros, som är den medicinska termen för överdrivna svettningar, är ett stort bekymmer för många. Det kan vara handsvett, fotsvett, svettningar i panna, nacke eller under armarna. Att svettas i handflator och under armarna är allra vanligast. För vissa personer utgör det ett socialt handikapp, som gör att man undviker att ta folk i hand eller att vistas i sociala sammanhang.  Enligt studien, där 5000 personer svarat via enkät, lider 5,5 procent av den svenska befolkningen av kraftiga svettningar. Tidigare har man uppskat...

Mollusker

Mollusker är små, lite upphöjda hudfärgade eller rosa knottror på huden, som orsakas av ett virus. Det är vanligt att barn har mollusker och de är helt ofarliga. För de flesta ger de inga besvär och försvinner av sig själv, efter ett tag när de läkt ut. Om man en gång haft en infektion är man immun resten av livet. Ibland kan det ta tid innan knottrorna helt försvunnit, ända upp till månader eller år. Det är också vanligt att nya mollusker kan tillkomma efter hand. Utslagen är lite upphöjda, ca 2–5 mm i storlek och har en liten grop i mitten. Hos barn sitter de ofta på mage, armar eller i ansiktet, men kan finnas utspridda över kroppen.  De kan smitta vid nära hudkontakt, men är inte särskilt smittsamma. Viruset kan även smitta genom att man delar handduk. Det finns en risk att huden kan b...

Vitiligo- ofarligt men jobbigt att leva med

Vad är vitiligo? Vitiligo beror på att pigmentcellerna i huden förstörs. Det finns flera orsaker till att det sker, men när det gäller den vanligaste typen av vitiligo är immunförsvaret inblandat i en så kallad autoimmun attack. De celler som producerar pigment heter melanocyter och när de angrips och förstörs kan huden inte bilda pigment, vilket gör att man får kritvita fläckar i huden. Vilka drabbas? Det finns en viss ärftlighet för sjukdomen. Ungefär fem-tio procent av de som drabbas har någon i släkten som också har vitiligo. Det är annars inte känt vad som orsakar sjukdomen. Man har sett att sjukdomen är vanligare hos personer som har en sköldkörtelsjukdom, diabetes eller någon typ av autoimmun sjukdom, till exempel alopeci. Hur startar sjukdomen? Hudförändringarna kan komma när som h...

Vad är skabb?

Det är en myt att dålig hygien och tillfällig kroppskontakt ger skabb, men klådan man får kan vara jobbig och besvärlig. Skabb sprids vanligtvis när man är nära någon, hud mot hud, under en något längre tidsperiod t.ex. vid sexuell kontakt och mellan personer som delar säng. Kvalsterdjur som är specifika för människa och djur Skabb är en hudparasit som ger svår klåda och hudutslag. Det är ett litet kvalsterdjur som bara är 0,3-0,4 mm stort och som gärna gräver smala gångar precis under huden. Vanligast kan man se dessa gångar på händerna, mellan fingrarna, på fötterna, i armhålan, vid naveln, mellan skinkorna, kring bröstvårtorna och i underlivet. Skabb smittar inte från människa till djur, eller tvärtom, utan håller sig till samma värd. Det finns även skabb bland hästar, räv, får, katt oc...

Nytt läkemedel för atopiskt eksem på gång

Ett nytt läkemedel för injektion kan snart bli tillgängligt för vuxna personer med svårare besvär av atopiskt eksem. Atopisk dermatit kallas även för atopiskt eksem eller böjveckseksem, eftersom det ofta sitter just i armveck eller knäveck. Det är vanligt hos barn och växer ofta bort, men även tonåringar och vuxna kan drabbas av det. Vid lindriga besvär behandlar man med mjukgörande krämer och kortisonsalvor. Men om eksemen är mer besvärliga kan man få medicinsk ljusbehandling eller läkemedel som påverkar immunförsvaret, så kallade immunhämmande läkemedel. Dessa finns som krämer eller tabletter. Snart väntas ett nytt läkemedel bli godkänt för vuxna personer med måttliga till svåra besvär av atopiska eksem. Det kan vara ett alternativ till de patienter, som är i behov av annan behandling än...

Psoriasisnytt

De som lever med en svårare form av plackpsoriasis kan få tillgång till ett nytt behandlingsalternativ i tablettform. De kan bli aktuellt för personer som idag inte har tillräcklig effekt av den behandling som finns tillgänglig. Läkemedelsubstansen används redan idag vid behandling av MS och nu i maj fick man ett positivt utlåtande av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för användning vid plackpsoriasis. Substansen heter dimetylfumarat och verkar antiinflammatoriskt på immunförsvaret. Det är inte helt klarlagt vad den exakta verkningsmekanismen är. Det aktuella läkemedlet är en tablett som kommer att lanseras under namnet Skilarence, enligt uppgift på Läkemedelsverkets hemsida.  Fumaratpreparat finns idag endast tillgängligt att få på licens i Sverige. Bakgrund Man beräknar att ca 2 %...

Oskadliggjorda mastceller kan utgöra grund för nya läkemedel mot psoriasis och allergier

Genom att få mastceller att begå självmord, kan man bromsa deras skadliga verkningar. Det skulle kunna hjälpa patienter som lider av inflammatoriska sjukdomar som till exempel allergier och psoriasis. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften The British Journal of Dermatology. Mastceller är en typ av vita blodkroppar som framför allt förknippas med allergiska reaktioner. Vid en allergisk attack kan mastceller utsöndra en rad inflammatoriska ämnen som histamin, prostaglandiner och olika enzymer och även så kallade cytokiner, en typ av inflammatoriska hormoner. Nyare forskning visar att mastceller också kan påverka en rad andra typer av sjukdomar, till exempel cancer, reumatism och inflammatoriska hudsjukdomar som psoriasis. Det kan därför vara...

Var femte patient har otillräcklig effekt av sin psoriasisbehandling

Enligt en studie gjord av forskare vid Umeå Universitet och Institutet för Hälsa- och Sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund, har en av fem patienter som får systemisk behandling för måttlig till svår psoriasis, det vill säga tablettbehandling eller de som får injektioner eller infusioner, fortfarande avsevärda besvär av sin sjukdom. Forskarna har följt 2646 svenska psoriasispatienter med måttlig till svår psoriasis under 3 månader och resultatet har visat att be befintliga behandlingar som finns idag inte lindrar dessa patienters besvär tillräckligt. Fler borde få tillgång till biologiska läkemedel, enligt Marcus Schmitt-Egenolf, professor i dermatologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och en av författarna till forskningsstudien. Han menar att de biologiska läkemedel som tillko...