Hälsa, mat och motion

Hoppfullt för bensköra

Kotfrakturer drabbar främst äldre personer och idag när man ska reparera ryggkotor injicerar man ett material av cement som stelnar och blir styvt. Just att det blir väldigt stelt och styvt innebär att det finns en risk för nya frakturer i närheten av den gamla skadan, eftersom materialet är hårdare än benet. Forskare i Uppsala såg att det fanns ett kliniskt behov att ta fram ett mer elastiskt material som bättre passar in. Antalet brutna ryggkotor är stort redan idag och väntas öka än mer, beroende på att vi blir allt äldre. Vid institutionen för teknikvetenskaper på Ångströmslaboratoriet jobbar Cecilia Persson, som är forskare inom biomaterial och biomekanik och delägare i företaget Inossia. Hon och hennes kollega har tagit fram ett mer elastiskt bencement, som nu ska testas på olika sät...

D-vitamin, rena mirakelkuren eller risk för allvarliga förgiftningar?

Överallt kan man läsa om D-vitaminets hälsobringande effekter. Det finns numera ett stort utbud av produkter att välja på och vitaminnivåerna är i många fall betydligt högre än de rekommenderade. Hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen? Under sommarhalvåret är solbestrålning på huden den viktigaste källan till D-vitamin. Vitaminet lagras i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet under vinterhalvåret. Det finns belägg för att D-vitamin har en låg akut toxicitet, men vid intag av höga doser under lång tid bör man vara medveten om risken för allvarliga förgiftningstillstånd. De senaste åren har berättelser om D-vitaminets hälsobringande egenskaper kunnat läsas i både tidningar, artiklar och i reklam för många nya produkter. Det hävdas att D-vitamin är en mirake...

Basfakta om ätstörningar

Vad innebär egentligen ordet ätstörning? Var vänder man sig om man själv eller någon i ens närhet drabbas? Ätstörning är ett samlingsnamn som innefattar flera olika psykiatriska diagnoser kopplade till att man har ett stort fokus på mat, vikt och sin kropp. Problemen kan ta sig väldigt olika uttryck för varje enskild individ och eftersom ätstörningar ofta kommer gradvis under en längre tid kan det vara svårt att själv se och förstå när det börjar handla om en sjukdom. En ätstörning kan man utveckla oavsett kroppsform och vikt och oavsett kön och ålder.  En ätstörning sitter inte i antalet kilo utan det handlar mycket om känslor och tankar. Det kan vara otroligt skilda orsaker till varför man utvecklar ätstörningar. Det beror nästan alltid på flera saker. Det kan till exempel vara låg själv...

För mycket dataspelande kan klassas som sjukdom

Spelar du data-, tv- eller olika online spel så mycket att det är ett beroende som inkräktar på din vardag? Då kommer det att kunna klassas som en sjukdom enligt WHO:s nya klassificeringssystem. Dataspelsberoende kommer från och med sommaren att tas upp på den lista WHO:s har för att klassificera olika diagnoser (ICD). Enligt WHO:s talesman Tarik Jasarevic kommer det att innebära att en individ bör lida av en onormal fixering av spelande i minst ett år innan en sådan diagnos kan ställas. Hur stort problemet med dataspelsberoendet är går ännu inte att säga, enligt Tarik. I WHO:s formulering beskriver man sjukdomen som ”ett mönster av spelbeteende, som kan vara digitalt spel eller videospel, karaktäriserat av försämrad kontroll över spelandet, ökad prioritering av spelet framför andra aktivi...

Viktigt att skilja på laktosintolerans och mjölkproteinallergi

Att förstå att laktosfri inte är detsamma som mjölkproteinfri kan vara livsavgörande för personer som är allergiska mot just proteinet i mjölk. Att läsa och förstå innehållsförteckningar, få korrekt upplysning på restaurangen och i affären kan vara en stor utmaning. Laktosintolerans Laktosintolerans är inte en allergisk reaktion, utan betyder att man har en brist på ett enzym i tarmen. Kroppen klarar inte av att bryta ner mjölksockret, som är ett annat ord för laktos. Det är vanligt att man får problem från magen med gaser, diarréer eller en allmänt orolig mage. De flesta med laktosintolerans klarar av att äta eller dricka en mindre mängd laktos, men bör undvika för stora intag. Det finns ett stort utbud av laktosfria varor i butikerna. Om man är bortbjuden eller ska äta ute kan man ta tab...

Vi kan inte längre blunda för undernäringen bland våra äldre

Under våren har många medier tagit upp undernäringen inom äldreomsorgen. Vad krävs för att vi ska kunna närma oss det självklara målet att våra äldre inte ska vara undernärda och vilka resurser behöver hemtjänstpersonal för att kunna förebygga problemet? Finns det fungerande exempel att lära av och finns viljan? Enligt Socialstyrelsen saknar många kommuner rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera om de misstänker att äldre personer riskerar att bli undernärda. Dessutom får långt ifrån alla som bedöms ha en risk för undernäring det stöd och den hjälp de kan behöva. Det visar även statistik från det nationella kvalitetsregistret Senior alert, som Socialstyrelsen har tittat på. Mitt i välfärden lever många äldre och sjuka människor med undernäring. De får antingen för lite eller fel slag...

Sötningsmedlet sukralos kan vara fettbildande

Sukralos är ett sötningsmedel som förekommer i bland annat energidrycker och yoghurt. En forskargrupp i USA har studerat sötningsmedlet och kommit fram till att sukralos troligen både kan höja blodsockret och vara fettbildande. De anser därför att det kan vara skadligt för personer som är överviktiga och individer i riskzonen för diabetes. Sukralos är ett kalorifritt sötningsmedel som är ca 600 gånger sötare än socker. Då det har en stor sötningseffekt, är stabilt och tål uppvärmning  använder man det bland annat till läsk, yoghurt, desserter och kosttillskott. I Sverige är det vanligast i så kallade energidrycker. Ett forskarlag vid Washington University har studerat effekterna av sukralos med hjälp av fett och stamceller från fettceller. Sabyasachi Sen är professor i medicin och endokrin...

Positiv effekt av barnvaccinationsprogrammet

Nästan alla föräldrar väljer att ge sina barn skydd mot de sjukdomar som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Tack vare det är de flesta sjukdomarna under god kontroll, visar den senaste årsrapporten från Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket. Under förra året hade vi en fortsatt hög vaccinationstäckning i hela landet. Över 96 procent av barn födda 2013 var fullständigt vaccinerade, enligt det schema som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.Folkhälsomyndigheten menar att resultatet ger förutsättningar för att hindra smittspridning av en rad allvarliga sjukdomar. Inga fall av röda hund eller fall av Hib (Haemofilus influenzae) bland barn under 5 år rapporterades i fjol och endast enstaka fall anmäldes av mässling, stelkramp och difteri (hud difteri). Ett 20-tal fall a...

Mängden gluten tros trigga utveckling av celiaki

I Sverige har vi en stor risk för att utveckla glutenintolerans redan i tidig ålder. Man vet idag inte med säkerhet varför glutenintolerans, celiaki, uppstår. Enligt forskare vid Lunds Universitet kan mängden gluten vara mer betydande än tidpunkten när man introducerar gluten i kosten. Amning, kostvanor, tidpunkt för glutenintroduktion och var man bor geografisk kan ha betydelse. I en ny avhandling från Lunds universitet har man gjort studier som täcker alla dessa aspekter. – Våra resultat pekar på att mängden gluten triggar sjukdomen. Vi har också konstaterat att matvanorna bland barnen vi undersökt varierar mellan länder och att det finns skäl att närmare analysera betydelsen av denna variation. Fördjupade studier kan kanske bidra till att förklara varför svenska barn utvecklar celiaki t...

Andningsbesvär vid fysisk aktivitet kan förväxlas för astma

Att besväras av andningsbesvär vid fysisk aktivitet är vanligt, särskilt bland unga kvinnor. Orsaken kan vara en förträngning i struphuvudet, men förväxlas inte sällan med astma. Vid kraftig förträngning är den effektivaste åtgärden operation, vilket gör det extra viktigt att patienter med svåra besvär undersöks noga så de får rätt behandling. Det visar ny forskning vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Att drabbas av andnöd i samband med hård träning är ganska vanligt i tonåren. Enligt studier vid Akademiska sjukhuset utgör närmare 20 procent av fallen av ansträngningsutlöst astma. Cirka 6 procent beror dock snarare på en förträngning i struphuvudet, något som ibland behöver opereras.  Enligt forskarna är just det här vanligare än man tidigare trott. Orsaken till ansträngnings...

Forskning hoppas kunna bota jordnötsallergi

Vid Karolinska Institutet jobbar forskaren och läkaren Mirja Vetander med en studie som kallas FASTX-studien, där man försöker hitta en bot mot svår jordnötsallergi. Genom att ge patienterna jordnötter i ytterst små, men successivt ökande mängder, hoppas man att kroppen till slut ska vänja sig vid jordnötter. Detta kallas även oral immunterapi. Studien startade 2013 och innefattar 23 ungdomar med svår jordnötsallergi och där ungdomarna före studiestart hade haft en eller flera anafylaktiska reaktioner av jordnötter. Behandlingen har visat sig vara en effektiv bot mot jordnötsallergi för flera av ungdomarna i studien, men då studien fortfarande pågår finns inga fullständiga resultat att delge. Mirja berättar att vissa av ungdomarna som deltagit i studien nu klarar av att äta 12 jordnötter p...

Fastande möss bildar nya betaceller som producerar insulin

Enligt en studie publicerad i tidskriften Cell har forskare lyckats visa att fasta eller att äta väldigt lite i perioder skulle kunna bota viss typ av diabetes. Att reglera mängden föda till det mindre leder enligt studien till att nya celler börjar producera insulin. Studien är gjord på möss och gick ut på att mössen fick äta en diet med extremt få kalorier, proteiner och kolhydrater under några dagar varvat med längre perioder av normal kost. Så småningom såg man att dieten verkade provocera fram helt nya betaceller, celler som producerar insulin. -Att det vi äter påverkar hur vi mår är känt sedan tidigare. Men att kosthållning till och med skulle kunna bota våra sjukdomar är något annat. Allt mer forskning tyder dock på det, enligt professor Kerstin Brismar, vid Karolinska institutet, s...

  • 1
  • 2