Njurar, urinvägar, prostata

Företag belönas för blodtest som upptäcker prostatacancer

Ett blodtest som förenklar för läkaren att ställa diagnos har tagits fram. Det heter STHLM3 och används för att tidigt upptäcka aggressiv prostatacancer. Idag diagnosticerar man prostatacancer med hjälp av ett PSA-prov som kompletteras med ett vävnadsprov. Poängen är att man vill komma ifrån behovet av att behöva ta vävnadsprov, så kallade biopsier, från patienten. Man hoppas också kunna hitta fler behandlingskrävande cancerfall i ett tidigt skede. Testet används tillsammans med ett PSA-prov och en klinisk undersökning av prostatan och svaret på Stockholm3-testet innehåller en riskprocent som beräknas genom en algoritm och är meningen att ge läkaren en tydlig rekommendation om hur man ska fortsätta handläggningen. Företaget bakom testet menar att ett PSA-prov inte kan skilja mellan behandl...

Längre liv med cancervaccin

Vaccinationsbehandling för att stärka patientens eget immunförsvar kan förlänga livet för patienter med obotlig spridd njurcancer. Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i en långtidsuppföljning av den första studien på patienter med detta cancervaccin.Det är en liten studie, men forskarna tycker dock att resultatet är lovande. Enligt dem finns det ingen annan behandling vid svår njurcancer som visat på motsvarande längd på överlevnad. Vaccinet består av en sorts vita blodkroppar, dendritceller, som tas från blodet hos friska blodgivare. Dendritceller spelar en nyckelroll för att dra igång kroppens eget försvar mot såväl virusinfektioner som cancer, enligt Alex Karlsson-Parra, adjungerad professor vid Uppsala universitet och forskningschef i bioteknik...

Ny behandling öppnar för fler njurtransplantationer  

Genom att behandla njurpatienter med ett enzym kan det bli möjligt för fler att genomgå en transplantation.   – Resultaten är oerhört lovande, och om utvidgade prövningar visar lika goda resultat kommer detta bli en rutinbehandling när patienterna har antikroppar mot det donerade organet, säger Tomas Lorant, transplantationskirurg på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och en av forskarna bakom studien.  Det här resultatet kommer från tre mindre studier, varav två är utförda i Sverige och en i USA.  Bakgrunden är att en del svårt njursjuka patienter som skulle behöva transplantation har så kallade donatorspecifika antikroppar, vilket gör matchningen av donator och mottagare komplicerad. Det här innebär att dessa patienter ofta är hänvisade till dialys under en obestämd tid, vilket ger risk för...

Uppsala inför ny behandling mot njurcancer

I ett pressmeddelande meddelar Akademiska Sjukhuset i Uppsala att man nu börjat med en ny behandling mot små njurtumörer, som sitter illa till. Vid en så kallad kryobehandling fryser man ned tumören till minus 40 grader och en fördel med det nya ingreppet är att man kan göra detta med en stor precision och undvika skador på njuren i övrigt. – Frysbehandling är det största genombrottet för behandling av njurtumörer sedan värmeablation introducerades som alternativ för cirka tio år sedan. Målgruppen är främst patienter med små tumörer som ligger så illa till att man inte kan värmebehandla. En annan fördel är precisionen så att njuren i övrigt inte skadas, säger Einar Brekkan, överläkare i urologi på Akademiska sjukhuset, i ett pressmeddelande. Hur går det till? Man för in en nål i njurtumöre...

Gentestning kan förhindra ärftlig njursjukdom

Tänk dig att du är helt frisk, men att det finns en ärftlig sjukdom i familjen. Det finns risk för att du är bärare av anlaget, att du kommer att utveckla sjukdomen och föra anlaget vidare till dina barn. Skulle du välja att leva ovetande och ta problemet om och när det dyker upp – eller skulle du välja att få besked med risken att leva resten av ditt liv i vetskapen om att du någon gång kan komma att bli sjuk? Det är idag inte alla som känner till att det är möjligt att med genetisk hjälp kunna undvika att man överför cystnjure genom att genomgå en genetisk testning och provrörsbefruktning. Birgitta Hylander är docent och överläkare, vid njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Hon har jobbat med patienter i många år och vet att det inte alltid ses som en sj...

Urinblåsecancer

BAKGRUND Urinblåsecancer drabbar cirka 2400-2500 personer per år i Sverige och de allra flesta urinblåsecancertumörerna är av den så kallade uroteliala formen. Cirka 600 personer dör årligen av urinblåsecancer, och då oftast av de mer allvarliga djupväxande formerna. Cirka 21000 personer lever med urinblåsecancer (prevalens) och kontrolleras regelbundet. Det är i första hand urologspecialister som diagnosticerar, behandlar och kontrollerar patienter med urinblåsecancer. En mindre procentandel med spridd cancer handläggs i samråd med onkologspecialister. ORSAKER I första hand genetiska orsaker, men någon specifik gen eller genuppsättning finns ännu inte belagd eller definierad. Dessutom tillkommer miljöfaktorer som till exempel rökning. Cirka 50% av männen med urinblåsecancer är rökare och ...

Njurcancer

BAKGRUND Cirka 1000 patienter drabbas av njurcancer i Sverige årligen, och den cancerformen utgör cirka 2% av all cancer hos vuxna i Sverige. Medianåldern vid diagnos är cirka 63 år. Det är urologerna som utreder patienterna, och som i huvudsak ansvarar för handläggningen. NJURCANCERSORTER Det finns olika mikroskopiska sorter av njurcancer. Den vanligaste formen kallas för ”klarcellig” njurcancer. ORSAKER Man känner inte till någon specifik orsak, men det finns några kända riskfaktorer, vilka är: Ärftlighet Cigarettrökning Övervikt och fetma Högt blodtryck SYMPTOM Synligt blod i urinen (makrohematuri) Oklar flank- eller buksmärta Med fingrarna, kännbar utbuktning (ovanligt) En del patienter som utreds för låga blodvärden eller för kraftigt förhöjd sänka kan också visa sig ha njurcancer. AC...

Effektiv internethjälp mot urinläckage och trängningar

Forskare vid Umeå universitet har inom forskningsprojektet Tät.nu visat att behandling med stöd av internet eller som en mobilapplikation för träning av bäckenbotten har god effekt mot urinläckage hos kvinnor i samband med ansträngning. Forskarnas senaste app, Tät®II, innehåller även behandlingsprogram för kvinnor med urinläckage i samband med trängningar.  – Trots att var fjärde kvinna har besvär av urinläckage söker de flesta inte hjälp inom vården. Det kan bero på att problemet inte upplevs som så stort, men också på tillgången till behandlingsalternativ. Det kan också bottna i skamkänslor eller erfarenhet av att symtomen inte tas på allvar, säger Eva Samuelsson, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och ansvarig för projektet Tät.nu. Den första appen Tät®, lanserad...

Ny screeningmetod för att upptäcka njurcancer

Med en ny screeningmetod hoppas man snabbare kunna diagnostisera njurcancerpatienter och hitta en effektiv behandling. Ett enkelt blod- eller urinprov kan avslöja njurcancer, visar ny forskning. Därmed öppnas möjligheter till screening och kanske blir proven ett sätt att avgöra vilken behandling som fungerar. Forskarna har hittat biomarkörer som kan innebära stora förändringar, både för att diagnosticera och behandla njurcancer. ­- Om man skulle kunna göra screening och upptäcka cancer tidigt, kan man operera bort tumören. Men man måste förstås vara mycket försiktig – vi måste vara helt säkra på att proven ger ett korrekt svar, säger Francesco Gatto, bioinformatiker på institutionen för Biologi och bioteknik, vid Chalmers i Göteborg. Forskningen bygger på att man genom ett urin- eller blod...

Nyare läkemedel har inneburit förbättrad överlevnaden för patienter med spridd njurcancer

För bara 7–8 år sedan fanns inte många behandlingsalternativ för de som drabbades av njurcancer. Standardbehandlingen var att behandla med interferon-alfa, vilket inte hade särskild bra effekt och gav mycket biverkningar. Nya behandlingar med bättre förutsättningar att klara av att bromsa förloppet har tillkommit och därmed har man kunnat fördubbla överlevnadstiden för patienter med spridd njurcancer. Spridd njurcancer innebär att det inte längre är enbart njuren som drabbats, utan metastaser har bildats i andra delar av kroppen. I dag botas de flesta patienter med njurcancer, som är begränsad till njurarna. Detta görs genom kirurgi där man tar bort hela eller delar av njuren. Eftersom många patienter har haft sin cancer en tid innan diagnosen ställs, är det idag drygt 20% av patienterna i...

Makrohematuri – Synligt blod i urinen

BAKGRUND Med makrohematuri avses för ögat synligt blod i urinen. Detta motsvarar cirka 1 ml blod per liter urin. Makroskopisk hematuri ska alltid betraktas som ett allvarligt alarmsymtom. Ett enda tillfälle med makrohematuri föranleder fullständig utredning. Risken är annars att diagnostiken fördröjs. En fördröjd utredning kan leda till att en cancertumör hinner växa ytterligare, varvid spridningsrisken ökar. Det är alltså viktigt att vara uppmärksam och att söka i tid. Tidig behandling av nedan listade urologiska cancerformer kan leda till bot, men förseningar med etablerad spridning kan allvarligt påverka långtidsöverlevnaden. Upp till 30% av all makrohematuri orsakas av urologisk cancer. Det finns ett antal godartade skäl till synligt blod i urinen, men patienterna kan ju ha både godart...

Rökning ger dubbelt så stor risk för njurcancer

Njurcancer drabbar drygt 1000 svenskar varje år och uppstår vid cellförändringar i njurarna. Något fler män än kvinnor får diagnosen, som ofta upptäcks sent i förloppet. En tumör i njurarna hinner många gånger växa sig relativt stor innan den märks på grund av hur den sitter i magen. Patienter får då ofta en känsla av att det är något som fyller upp buken på ena sidan i kombination med smärtor. Dessutom är det vanligt med minskad aptit, viktnedgång och en lätt förhöjning av temperaturen. Den som får njurcancer upptäcker det även genom blod i urinen och trötthet. Hypernefrom är namnet på den vanligaste formen, där det växer cancerceller i själva njurvävnaden. Tobak är den enda riskfaktor som forskningen känner till som ökar risken för njurcancer. Faran för att drabbas av njurcancer är dubbe...

  • 1
  • 2