MS, Parkinson och andra nervsjukdomar

Fet kost kan hjälpa barn med epilepsi

Kan kosten påverka en svårbehandlad epilepsi? Det är något som barnsjukhuset på Akademiska sjukhuset i Uppsala testar. Här får barn som inte svarar bra på läkemedelsbehandling, testa en diet med mycket fett och väldigt lite kolhydrater och protein. Enligt ett pressmeddelande uppger Akademiska sjukhuset att ett av tre barn med epilepsi, inte har tillräckligt bra effekt av den läkemedelsbehandling de står på. Det är dessa barn som är målgruppen för den kostomläggning som prövas. I Uppsala har dessa barn sedan ett år tillbaka fått möjlighet att testa en specialkost, som består av en diet med mycket fett och väldigt lite kolhydrater och protein, vilket syftar till att ändra kroppens energiomsättning för att minska epilepsianfallen. Just nu är det åtta barn som behandlas med denna så kallade ke...

Blodstamcellstransplantation har bevisats effektivare mot skovvis MS än traditionell bromsmedicin

MS-patienter som får cytostatika i kombination med blodstamcellstransplantation, där stamceller från blodet tas från patientens eget blod, får bättre resultat av sin behandling, än om de behandlas med vanlig bromsmedicin. Resultaten som nu publicerats kan förhoppningsvis få till följd att fler MS patienter få hjälp av samma behandling.  Resultaten från patienter som fått blodstamcellstransplantation visade att de förbättrades i sina symptom, medan patienter som fick vanlig standardbehandling överlag blev sämre. Överläkare Joachim Burman, på neurologkliniken, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har under flera år arbetat med den internationella studien, vars resultat nyligen publicerats i Journal of the American medical association.  I Sverige har den här metoden nu använts i drygt tio...

Laserterapi kan komma att utgöra en kompletterande behandling vid autism

Medicinsk laser förkortas LLLT, vilket står för Low Level Laser Therapy och används inom smärtbehandling, idrottsskadebehandling, tandvård och många andra behandlingsområden. Behandlingen är väldokumenterad och många års användning gör att det finns en omfattande vetenskaplig litteratur skriven om detta område. Nu har metoden även testats för att behandla barn och ungdomar med diagnoser inom autism spektrumet och enligt forskarna har man kunnat visa positiva resultat på flera symtom. En forskningsstudie från ett av de ledande företagen inom LLLT, Erchonia, har visat att behandling med laser på låg nivå har effekt på hjärna och nervsystem. Laserljus har ett stort användningsområde för behandling av olika smärttillstånd, inflammationer och kan göra att läkningsprocessen går snabbare. Grundlä...

Migränläkemedel subventioneras för de svårast sjuka

Sverige blir ett av de första länderna i Europa, som subventionerar det förebyggande migränläkemedlet Aimovig till patienter med kronisk migrän. Detta enligt ett beslut som tagits av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Beslutet gäller från den 1 januari 2019. Aimovig är ett läkemedel som ges mot migrän och läkemedlet har en annan verkningsmekanism än övriga migränläkemedel på marknaden. TLV har gjort bedömningen att kostnaden är rimlig i förhållande till den nytta som läkemedlet kan ge patienter med kronisk migrän. De som kan få prova Aimovig är patienter som har provat minst två andra förebyggande läkemedelsbehandlingar utan att få effekt eller till dem som av någon anledning inte tål dessa preparat. För att preparatet ska skrivas ut på ett korrekt sätt, blir det endast vissa läk...

Forskarnas nya ledtråd till MS gåtan

Kan upptäckten av en viss typ av hjärncellers påverkan av utvecklingen av MS, leda till att man hittar nya behandlingsmetoder för sjukdomen? Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt en viss typ av hjärnceller, som kallas oligodendrocyter. De har funnit att dessa celler kan ha en betydande roll för utvecklingen av MS (multipel skleros). Deras upptäckt kan förhoppningsvis bidra till att vi längre fram får tillgång till nya behandlingsmetoder, som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret. När det gäller MS vet man fortfarande väldigt lite om varför immunförsvaret angriper det skyddande fettämnet myelin, som omger nervtrådarna i hjärnan. Forskarna har sett att de celler som tillverkar myelinet, oligodendrocyterna, kan spela en betydande roll. Dessa celler är en av de vanli...

Lecigon® ett nytt system för att behandla avancerad Parkinsons sjukdom

Genom behandlingsystemet Lecigon® får Parkinson patienter tillgång till en ny lättare pump, som kan göra det bekvämare och enklare att ändra dos och som möjliggör en jämnare nivå under hela dygnet. Lecigon® är en farmaceutisk gelformulering som innehåller en kombination av levodopa/karbidopa och entakapon för kontinuerlig infusion i tunntarmen, via en nyutvecklad pump med låg vikt. Kombinationen av lägre doser och en lättare pump är framtagen för att underlätta för patienten i vardagen och för en bidra till en ökad livskvalité. Lecigon® görs av företaget Nordic Infucare AB och godkändes i oktober 2018. Läkemedlet kan användas vid svår sjukdom när befintliga läkemedel i tablettform inte gett tillräcklig effekt. Gelen tillförs via en bärbar pump och en sond, direkt in i övre delen av tunntar...

Vad är egentligen autism och vad innebär det att vara autistisk?

Autism kommer av det grekiska ordet autos, som betyder själv. Autism är en av diagnoserna inom autismspektrumet som även omfattar Aspergers syndrom, atypisk autism och desintegrativ störning. Autism kan antingen vara medfödd eller uppkomma inom de 3 första levnadsåren. Den innebär genomgripande funktionsnedsättning, vars symtom visar sig före tre års ålder. Autism förekommer ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselskador. Det är fler pojkar än flickor som får diagnosen. Symtombild Det krävs genomgripande och kvalitativa begränsningar inom tre huvudområden för att man ska kunna bekräfta att diagnosen är Autism * förmågan till social interaktion, * förmågan till ömsesidig kommunikation, * föreställningsförmågan vilket påverkar fanta...

Fortsatta framsteg för svenska alzheimerforskare

De läkemedel som används vid Alzheimers sjukdom idag har förmågan att bromsa sjukdomen tillfälligt, men ännu finns inget som kan bota patienter. Uppsalaforskarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors har arbetat i snart 20 år, med en läkemedelskandidat, som ska bromsa och minska sjukdomsutvecklingen hos personer i tidig fas av sjukdomen. Den senaste studien gav positiva resultat och förhoppningar för att det inom ett par år ska finnas ett vaccin som kan bota sjukdomen. Detta är ett nytt sätt att försöka angripa sjukdomen på proteinnivå.  Det var för 20 år sedan, som Lars första gången uppmärksammade en särskild mutation av sjukdomen, när han studerade en familj från Norrland. Detta utvecklades till en nyfikenhet för vidare forskningsarbete för att hitta ett botemedel mot sjukdomen. I drygt 10 å...

Personer med Skelleftesjukan ges ett nytt behandlingsalternativ

Ett läkemedel som bromsar upp sjukdomsförloppet hos patienter med den sällsynta sjukdomen väntas snart bli godkänt inom Europa. Man hoppas att drabbade därmed ska kunna få en förbättrad livskvalité och uppleva färre symtom. Den så kallade Skelleftesjukan skadar nerver runt om i kroppen och ger svåra besvär, vilket gör att man idag får räkna med en förkortad livslängd för de som drabbas. Den kan bland annat ge besvär med känseln, förmågan att röra sig och den kan också ge inre skador på hjärta och njurar med mera. Efter hand kan man få problem att gå och svårighet att greppa saker. Det nya läkemedlet heter Tegsadi och innehåller substansen inotersen. Tanken är att medicinen ska kunna bromsa sjukdomsutvecklingen och ge patienterna en bättre livskvalité. Idag är levertransplantation en möjlig...

Genterapi testas på pojkar med Duchennes muskeldystrofi

Just nu pågår en studie i USA, där den första patienten fått pröva behandling med genterapi, i hopp om att minska nedbrytningen av muskler, vilket sker för dessa patienter. Duchennes muskeldystrofi (DMD) orsakas av en brist eller nedsatt funktion av ett protein som heter dystrofin. Den ger personen muskelsvaghet, som efter hand blir värre och den drabbar nästan uteslutande pojkar och män. I den pågående studien ska 12 pojkar mellan 5 och 12 år ingå. De kommer att få en enda infusion och kommer sedan följas upp under ett års tid. Utvärderingen kommer troligtvis under första halvåret 2019. Utvärderingen kommer att innefatta mätningar av muskelnedbrytning, muskelstyrka och muskelfunktion. De patienter som är med i studien kommer samtidigt att kontrolleras, så de inte är bärare på en speciell ...

Narkotikaklassning ska stoppa illegal handel med pregabalin

Läkemedelsverket är bekymrade över den dramatiska ökningen av illegal handel och en växande svart missbruksmarknad av substansen pregabalin. Genom att narkotikaklassa substansen hoppas man bland annat att det ska bli lättare för tull och polis att stoppa handeln. Pregabalin används för att behandla neuropatisk smärta, epilepsi och ångestsyndrom. Det skrivs ut legalt på recept till ca 50 000 personer i Sverige. De som köper substansen illegalt är ute efter rus effekten. Man är ute efter den euforiska känslan, som kan fås i början av användningen, men den känslan minskar vid fortsatt användning. Pregabalin dämpar det centrala nervsystemet och vid höga doser kan det ge både kramper och medvetslöshet. I de fall substansen kombineras med andra medel som också dämpar nervsystemet, ökar risken fö...

Socialstyrelsen anser att fler bör opereras för epilepsi

Epilepsi är en komplex sjukdom, men även ett symtom, som kan ha många andra orsaker. Idag är vården ojämlik i landet och få personer får tillgång till snabb utredning och rätt diagnos. Det menar Socialstyrelsen, som nu förbereder de första nationella riktlinjerna för epilepsibehandling. Många som står på läkemedelsbehandling med epilepsimediciner har kvar nästan samma risk för att få nya anfall. Socialstyrelsen anser att fler patienter skulle ha nytta av operation. Idag får både barn och vuxna vänta för länge på diagnos och rätt behandling. I genomsnitt tar det 16 år innan vuxna med sjukdomen får en operation, som gör dem anfallsfria. Motsvarande siffra för barn är drygt 4 år, enligt siffror från 2015. Årligen är det kring 40–50 personer i Sverige som opereras, men den siffran bör fördubbl...