Diabetes

Ny insulinpump kan förenkla vardagen för diabetiker och anhöriga

En insulinpump som automatiskt ger korrekt dos under natten och som ger patienter med typ-1 diabetes ett jämnare blodsocker presenterades i veckan vid en stor diabeteskonferens i Berlin. Diskussioner om olika insulinpumpar är ofta ett hett ämne som debatteras ur olika synvinklar. Trots att det hänt en del de senaste åren tycker många patienter att det går för långsamt att ta fram bra hjälpmedel och andra sidan är mer försiktiga om tillförlitligheten av de tekniska systemen. Dagens Medicin refererar till en studie som gjorts på 86 patienter, i spridda åldrar mellan sex och 65 år, som alla hade ett svängande och svårinställt blodsocker. Slutsatsen av studien är att hybridpumpen (en så kallad closed-loop) ger längre tidsintervaller där blodsockret ligger inom normala nivåer och ett lägre lång...

Utvecklad glukosmätare kan integreras med insulinpump

För första gången har den amerikanska läkemedelsmyndigheten nu godkänt en glukosmätare som kan kopplas samman med till exempel en insulinpump. Det är glukosmätaren Dexcom 6G, som kan användas av barn över två år samt av vuxna med diabetes. Systemet kan antingen användas enbart för mätning av blodglukos, men det kan också kopplas samman med andra medicintekniska produkter och automatiserade insulindoseringssystem och insulinpumpar. Själva glukosmätaren består av ett ”plåster” som fästs på buken. Plåstret innehåller en sensor som kontinuerligt mäter mängden glukos i kroppsvätskor och som rapporterar realtidsvärden var femte minut till exempelvis en mobil-app. Plåstret med sensor byts var 10:e dag. Eventuellt kan vissa användare ha samma plåster upp till 14 dagar. Om glukosmätaren dessutom ko...

Ny indelning av diabetes kan innebära en mer individanpassad behandling

Den vanligaste indelningen av diabetes är Typ-1 och Typ-2 och på senare år har man pratat om den tredje varianten LADA. Nu öppnar man upp för en ny indelning där man vill göra fler undergrupper inom Typ-2 varianten.  Detta är något man tittat på under flera år och resultatet av en studie där nyinsjuknade diabetiker i södra Sverige följts har nu avslutats. Förutom att man kommit fram till en ny indelning i 5 varianter, hoppas man att resultatet ska leda till att vården kan förutse risken för allvarliga följdsjukdomar och ge förslag på lämplig behandling. Eftersom utvecklingen i världen går mot ett ökat antal människor som väntas utveckla diabetes och att det är väldigt stora kostnader för behandling av de komplikationer som sjukdomen för med sig, är behovet av nya och bättre behandlingar st...

Diabetesmedicinen Ozempic nu godkänd

Typ-2 diabetiker som inte längre svarar på den vanligaste medicinen metformin eller av annan orsak inte har en god effekt av andra diabetesläkemedel, får nu tillgång till ytterligare ett behandlingsalternativ. Läkemedlet heter Ozempic och tillhör den nya generationen diabetesläkemedel. Godkännandet har varit på gång, vilket vi rapporterat om tidigare, men nu är den godkänd inom EU. – Det är välkommet med välstuderade läkemedel som semaglutid som med enkelhet och god effekt kan erbjudas till personer med typ 2-diabetes, inte minst vid diabetesrelaterad sjuklighet som fetma och hjärt-kärlsjukdom. Att inte behöva ta läkemedlet mer än en gång i veckan kan dessutom vara ett attraktivt alternativ för många, säger Björn Eliasson, överläkare vid Diabetescentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuse...

Stort intresse för diabetesstudie

Intresset är stort för deltagande i den kliniska studien som pågår med ett diabetesvaccin. Den första av fem patienter, som antagits i studien, har fått sin första injektion. Flera patienter kommer att screenas under de närmsta veckorna. I den pågående studien har man intresserat sig för unga personer i åldrarna 12–24, vilka nyligen fått diagnosen typ-1 diabetes. Man kommer att följa patienterna i 15 månader och titta på hur den egna kvarvarande förmågan att bilda insulin påverkas av vaccinbehandlingen. Studien heter DIAGNODE-2 och omfattar cirka 80 patienter från Spanien, Tjeckien och Sverige. Vaccinet som testas heter Diamyd®. Johnny Ludvigsson är professor vid Linköpings universitet och en av de som leder studien. Han säger att han är mycket nöjd med det stora intresset, från patienter ...

Bröstmjölksersättning med komjölk orsakar inte diabetes

Forskare har länge funderat på om bröstmjölksersättning baserad på komjölk skulle kunna vara en orsak till ökningen av typ-1 diabetes bland barn och ungdomar. Men något sådant samband finns inte, enligt en ny studie. Vi har en allt snabbare ökning av andelen barn i västvärlden, som utvecklar typ 1-diabetes. Många forskare har hoppats kunna vända utvecklingen genom att råda föräldrar att undvika bröstmjölksersättning med protein från komjölk. Men den hittills mest välgjorda studien ger inget stöd för sådana råd. Johnny Ludvigsson, är professor i pediatrik vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom en studie av mer än två tusen spädbarn med förhöjd risk för diabetes både i Sverige och i andra länder. I studien fick hälften av barnen inget protein från komjölk alls under sitt första...

Ny diabetesmedicin väntas bli tillgänglig under våren 2018

Diabetiker kan förväntas att under våren 2018 få tillgång till ytterligare ett behandlingsalternativ, då läkemedelsföretaget Novo Nordisk räknar med att få sitt nya läkemedel godkänt. Läkemedlet som väntar på godkännande för Europa heter Ozempic och innehåller substansen semaglutid, vilken är en så kallad GLP-1-analog. Preparatet är nyligen godkänt i USA och tanken är att det ska användas i kombination med kost och motion, för att vuxna personer med typ-2 diabetes ska kunna uppnå en förbättrad blodsockerkontroll. Läkemedlet ges med injektionspenna en gång i veckan. Resultaten från den kliniska studien, med namnet Substain, visade att patienterna fick minskade värden på sitt långtidsblodsocker, HbA1c, jämfört med både placebo, och läkemedel innehållande sitaglipin (exempelvis Januvia), exen...

Navelsträngar används för att försöka skydda insulinproduktion hos diabetiker

Diabetes är en av våra snabbast växande folksjukdomar, men ännu finns inget som botar sjukdomen. Nu försöker forskare vid Uppsala universitet, i ett internationellt samarbete, omprogrammera celler till att producera insulin. Man hoppas därigenom kunna vända utvecklingen av Typ-1 diabetes. Vid Typ 1-diabetes, angriper immunsystemet de celler som producerar insulin och trots insatser som gjorts ökar antalet som får sjukdomen. De flesta framstegen har skett genom bättre läkemedelsbehandlingar och olika tekniska lösningar för att hålla koll på blodsockret. Per-Ola Carlsson är professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet. Hans forskargrupp är på gång att starta en studie där stamceller från navelsträngar överförs till patienter som nyligen fått typ 1-diabetes för att se om man på s...

Svenskt forskningsföretag inom 3D-printing med i nya spännande projekt  

Det svenska teknikföretaget Cellink skapar på nytt uppmärksamhet, när de nu inleder ett samarbete med Massachusetts teknologiska institut i USA för att ta fram mekaniska hjärtklaffar. Företaget använder en 3D-printingsteknik för att skriva ut mänskliga vävnader. Det är en stor utmaning inom vävnadsteknik och stamcellsforskningen att försöka efterlikna mikro- och makromiljön hos olika mänskliga vävnader. Man har nu tillsammans med andra samarbetspartners startat ett spännande projekt där forskarna ska försöka skapa en bioprintad hjärtklaff med fungerande mekaniska egenskaper. I framtiden hoppas man kunna använda dessa vid de många hjärtklaffstransplantationer som görs varje år. Ett annat projekt handlar om diabetes. Man hoppas här kunna skapa vävnader som överlever en transplantation av buk...

Svenska barn har lägst långtidsblodsocker

I jämförelse med både Europa och USA ligger Sverige lägst när det gäller barns långtidsblodsocker och det utan att man sett någon ökning av antal fall av lågt blodsocker. Man har också sett en positiv utveckling av att skillnaderna mellan var i landet man bor har blivit mindre. Detta kan man läsa i årsrapporten 2016 från Swediabkids, som är ett nationellt kvalitetsregister för barn upp till 18 år. Enligt Karin Åkesson, barnläkare och registerhållare på Swediabkids, fortsätter trenden med allt lägre långtidsblodsocker (HbA1c) för barn. Över hälften av alla barn nådde i fjol målvärdet på 57 mmol/mol. För fem år sedan låg endast drygt var tredje barn under det värdet. Karin Åkesson ser flera förklaringar till framgångarna. – Det är ett jättearbete som ligger bakom resultaten. Både av diabetes...

Uppsalastudie visar att många typ-1 diabetiker har kvar egen insulinproduktion

Hälften av alla vuxna patienter som har haft typ 1-diabetes i mer än tio år producerar fortfarande insulin, om än väldigt lite. Det gör det intressant att låta patienter prova nya former av behandlingar enligt forskare vid Uppsala universitet. Det brukar sägas att typ 1-diabetes så småningom leder till att den egna insulinproduktionen helt upphör. Men tack vare de allt noggrannare mätmetoder som tagits fram de senaste åren har forskarna sett att det inte stämmer för alla patienter. I en studie från Uppsala universitet har man undersökt drygt hundra typ-1 diabetiker. Den visade att ungefär hälften av de vuxna patienterna, som har haft typ 1-diabetes i minst tio år, fortfarande producerar en liten mängd insulin. Forskarna har sett tydliga skillnader i immunsystemet mellan de patienter som he...

Engagerade patienter och anhöriga en resurs eller ett hot mot vården?

Ett aktuellt debattämne den senaste tiden har varit om föräldrar gör rätt eller fel genom att ”hacka” sina barns insulinpumpar. På ena sidan finns engagerade föräldrar eller patienter som vill ta ett större ansvar över barnets eller sin egen insulinbehandling och på andra sidan står sjukvården, som säger sig värna patientsäkerheten. Hur ser förutsättningarna ut för förståelse för den andres ståndpunkt? Med hjälp av den tekniska utvecklingen har mycket hänt inom diabetesområdet de senaste åren och det har öppnat för en större möjlighet att ha tillgång till och kunna kontrollera tjänster dygnet runt, vilket samtidigt ställer högre krav på sjukvårdens tillgänglighet. De patienter och anhöriga som har ett stort engagemang och både vill och kan göra mer än vården förväntar sig kallas ibland spe...