Diabetes

Navelsträngar används för att försöka skydda insulinproduktion hos diabetiker

Diabetes är en av våra snabbast växande folksjukdomar, men ännu finns inget som botar sjukdomen. Nu försöker forskare vid Uppsala universitet, i ett internationellt samarbete, omprogrammera celler till att producera insulin. Man hoppas därigenom kunna vända utvecklingen av Typ-1 diabetes. Vid Typ 1-diabetes, angriper immunsystemet de celler som producerar insulin och trots insatser som gjorts ökar antalet som får sjukdomen. De flesta framstegen har skett genom bättre läkemedelsbehandlingar och olika tekniska lösningar för att hålla koll på blodsockret. Per-Ola Carlsson är professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet. Hans forskargrupp är på gång att starta en studie där stamceller från navelsträngar överförs till patienter som nyligen fått typ 1-diabetes för att se om man på s...

Svenskt forskningsföretag inom 3D-printing med i nya spännande projekt  

Det svenska teknikföretaget Cellink skapar på nytt uppmärksamhet, när de nu inleder ett samarbete med Massachusetts teknologiska institut i USA för att ta fram mekaniska hjärtklaffar. Företaget använder en 3D-printingsteknik för att skriva ut mänskliga vävnader. Det är en stor utmaning inom vävnadsteknik och stamcellsforskningen att försöka efterlikna mikro- och makromiljön hos olika mänskliga vävnader. Man har nu tillsammans med andra samarbetspartners startat ett spännande projekt där forskarna ska försöka skapa en bioprintad hjärtklaff med fungerande mekaniska egenskaper. I framtiden hoppas man kunna använda dessa vid de många hjärtklaffstransplantationer som görs varje år. Ett annat projekt handlar om diabetes. Man hoppas här kunna skapa vävnader som överlever en transplantation av buk...

Svenska barn har lägst långtidsblodsocker

I jämförelse med både Europa och USA ligger Sverige lägst när det gäller barns långtidsblodsocker och det utan att man sett någon ökning av antal fall av lågt blodsocker. Man har också sett en positiv utveckling av att skillnaderna mellan var i landet man bor har blivit mindre. Detta kan man läsa i årsrapporten 2016 från Swediabkids, som är ett nationellt kvalitetsregister för barn upp till 18 år. Enligt Karin Åkesson, barnläkare och registerhållare på Swediabkids, fortsätter trenden med allt lägre långtidsblodsocker (HbA1c) för barn. Över hälften av alla barn nådde i fjol målvärdet på 57 mmol/mol. För fem år sedan låg endast drygt var tredje barn under det värdet. Karin Åkesson ser flera förklaringar till framgångarna. – Det är ett jättearbete som ligger bakom resultaten. Både av diabetes...

Uppsalastudie visar att många typ-1 diabetiker har kvar egen insulinproduktion

Hälften av alla vuxna patienter som har haft typ 1-diabetes i mer än tio år producerar fortfarande insulin, om än väldigt lite. Det gör det intressant att låta patienter prova nya former av behandlingar enligt forskare vid Uppsala universitet. Det brukar sägas att typ 1-diabetes så småningom leder till att den egna insulinproduktionen helt upphör. Men tack vare de allt noggrannare mätmetoder som tagits fram de senaste åren har forskarna sett att det inte stämmer för alla patienter. I en studie från Uppsala universitet har man undersökt drygt hundra typ-1 diabetiker. Den visade att ungefär hälften av de vuxna patienterna, som har haft typ 1-diabetes i minst tio år, fortfarande producerar en liten mängd insulin. Forskarna har sett tydliga skillnader i immunsystemet mellan de patienter som he...

Engagerade patienter och anhöriga en resurs eller ett hot mot vården?

Ett aktuellt debattämne den senaste tiden har varit om föräldrar gör rätt eller fel genom att ”hacka” sina barns insulinpumpar. På ena sidan finns engagerade föräldrar eller patienter som vill ta ett större ansvar över barnets eller sin egen insulinbehandling och på andra sidan står sjukvården, som säger sig värna patientsäkerheten. Hur ser förutsättningarna ut för förståelse för den andres ståndpunkt? Med hjälp av den tekniska utvecklingen har mycket hänt inom diabetesområdet de senaste åren och det har öppnat för en större möjlighet att ha tillgång till och kunna kontrollera tjänster dygnet runt, vilket samtidigt ställer högre krav på sjukvårdens tillgänglighet. De patienter och anhöriga som har ett stort engagemang och både vill och kan göra mer än vården förväntar sig kallas ibland spe...

Sötningsmedlet sukralos kan vara fettbildande

Sukralos är ett sötningsmedel som förekommer i bland annat energidrycker och yoghurt. En forskargrupp i USA har studerat sötningsmedlet och kommit fram till att sukralos troligen både kan höja blodsockret och vara fettbildande. De anser därför att det kan vara skadligt för personer som är överviktiga och individer i riskzonen för diabetes. Sukralos är ett kalorifritt sötningsmedel som är ca 600 gånger sötare än socker. Då det har en stor sötningseffekt, är stabilt och tål uppvärmning  använder man det bland annat till läsk, yoghurt, desserter och kosttillskott. I Sverige är det vanligast i så kallade energidrycker. Ett forskarlag vid Washington University har studerat effekterna av sukralos med hjälp av fett och stamceller från fettceller. Sabyasachi Sen är professor i medicin och endokrin...

Ändrade rutiner för ögonbottenundersökning ska spara resurser

Är du diabetiker med typ-1 diabetes undersöks du generellt idag vartannat år för ögonbottenförändringar, om du ännu inte visar tecken på sådana. Nu vill man införa en mer individanpassad ögonundersökning, vilket skulle kunna minska arbetsbelastningen för sjukvården. För de personer som har liten risk för att utveckla förändringar skulle det innebära att de inte behöver undersökas lika ofta. Resultaten kommer från en studie som publicerats i New England Journal of Medicine. Personer med typ 1-diabetes har en ökad risk för att få kärlskador på näthinnan i ögats bakre del, så kallad retinopati. Patienter utan tecken på ögonbottenförändringar undersöks generellt sett vartannat år i Sverige. Så ser det även ut på många andra platser i världen. Forskarna bakom den nya studien anser att antalet u...

Diabetesforskare ska tillverka insulinproducerande betaceller av stamceller från levande människor

Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum ska starta upp tillverkning av insulinproducerande betaceller av stamceller från levande människor. Enligt Hindrik Mulder, en av initiativtagarna är allt som behövs tre millimeter hud från en patient. Han menar att man genom denna satsning kommer ett stort steg närmare att individanpassa behandlingar för diabetes. Från en tre millimeter stor hudbit som tas från underarmen ska forskarna ta hudceller, fibroblaster, som kan göras om till IPS celler (induced pluripotent stem cells), dvs stamceller som kan programmeras att bli i stort sett vilken typ av cell som helst. För detta krävs avancerade metoder för att odla och karakterisera celler i provröret samt ny spjutspetsteknologi i form av CRISPR/Cas9 som gör att man kan ändra i den genetiska kode...

Konstgjord bukspottkörtel – ny teknik för typ-1 diabetiker

En konstgjord bukspottskörtel, som man skulle kunna kalla systemet, är ett tekniskt hjälpmedel för att underlätta vardagen, bland annat genom att diabetiker slipper att ständigt kontrollera sitt blodsockervärde och att sticka sig med insulinsprutor. Systemet efterliknar funktionen hos en frisk bukspottkörtel. En som följt den tekniska utvecklingen inom området är Anders Frid, diabetesläkare på Skånes universitetssjukhus. Han menar att closed loop-systemet dramatiskt kan förbättra livskvaliteten för merparten av alla med typ 1-diabetes och minimera de följdsjukdomar som kostar samhället många miljarder varje år. Anders Frid menar att för den enskilde är för låga blodsockervärden, så kallade hypoglykemier, den största omedelbara plågan. Utan behandling kan det leda till medvetslöshet och i v...

Fastande möss bildar nya betaceller som producerar insulin

Enligt en studie publicerad i tidskriften Cell har forskare lyckats visa att fasta eller att äta väldigt lite i perioder skulle kunna bota viss typ av diabetes. Att reglera mängden föda till det mindre leder enligt studien till att nya celler börjar producera insulin. Studien är gjord på möss och gick ut på att mössen fick äta en diet med extremt få kalorier, proteiner och kolhydrater under några dagar varvat med längre perioder av normal kost. Så småningom såg man att dieten verkade provocera fram helt nya betaceller, celler som producerar insulin. -Att det vi äter påverkar hur vi mår är känt sedan tidigare. Men att kosthållning till och med skulle kunna bota våra sjukdomar är något annat. Allt mer forskning tyder dock på det, enligt professor Kerstin Brismar, vid Karolinska institutet, s...

Körkortsdispenser beviljade efter test i ny simulator

Fem personer som fått körkortet indraget på grund av underkänt synfältstest har för första gången beviljats dispens av Transportstyrelsen. Detta efter att körförmågan testas i Transportstyrelsens nya simulator. Synfältsbortfall kan vara en anledning till indraget körkort, men synfelet behöver inte alltid påverka körförmågan. Nu finns ett simulatorbaserat test på körförmåga vid synfältsbortfall, som går att använda som underlag vid ansökan om dispens för körkort hos Transportstyrelsen. Diabetesförbundet har i flera år arbetat för att det ska ges möjlighet att bevisa sin körförmåga trots synfältsbortfall. Varje år får Transportstyrelsen runt 200 ansökningar om medicinsk dispens och de flesta får avslag. Men den nya simulatorbaserade testmetoden öppnar för att fler personer med synfältsbortfa...

En hög snuskonsumtion kan öka risken för typ-2 diabetes.

Att rökare löper en större risk att drabbas av cancer och hjärtkärlsjukdom än den som snusar har man kunnat visa tidigare, men i en studie gjord på Karolinska Institutet har man nu visat att detta inte gäller typ-2 diabetes. Resultatet av denna studie visar att risken ökar med 70 procent för typ 2-diabetes, om man snusar en dosa om dagen eller mer. Det är ungefär lika stor riskökning som man tidigare har sett med att röka ett paket cigaretter om dagen, enligt Sofia Carlsson, forskare vid Institutet för Miljömedicin, KI. I studien har man inte skiljt på vilken typ av snus som används av deltagarna och därför är det kanske mer korrekt att dra en försiktigare slutsats om att det finns ett samband mellan snus och typ-2 diabetes och att risken ökar ju mer man snusar. En möjlig orsak bakom de hä...

  • 1
  • 2